Trots att vädret är dåligt och att det är mörkt ute kan tiden ändå inte stå stilla. Rut gillar att måla så det gör vi ganska ofta. Jag hoppas att hon fortsätter när hon blir äldre. Idag hade vi besök av vår coach i Early Stop studien och pratade sömn, mat och aktiviteter.
Ja snart är den slut. Det började med att nervöst försöka hitta rutinerna och hänga på öppna förskolan och övergick i sommar, nu känns det att hösten inte är långt borta (eller är det inbillning) och snart är det dags att börja jobba igen. Lite tid har det blivit över till träning och mest 10km spåret här intill men en hel del långa promenader har hållit mig något sånär i form fysiskt vilket känns skönt nu när jag ska tillbaka till den stillasittande vardagen i kontorsstolen. Även om mycket kommer att fortsätta som innan föräldraledigheten så är det en del som inte blir sig likt, tiden är ännu mer värdefullt nu och jag tror att jag blivit effektivare. Det känns bra att vi fått gjort vad jag tänkt innan jag gick på ledigheten:
Om det är något jag skulle vilja gjort annorlunda på så är det... att ha njutit mer under tiden? Eftersom jag är så osäker på vad jag önskat att jag gjort annorlunda har det nog gått ganska bra ändå! Nu ska vi ta oss igenom sex år av dagis och omkring år 2070 är det dags för Rut att gå i pension, vad som händer däremellan är det inte många av oss som får veta. Tack Rut för den här tiden!
Jag har glömt hur festligt det är att fylla år, desto yngre man är desto festligare kalas ska man naturligtvis ha. Så igår hade vi kalas för Rut med uggletårta och bästa kompisarna. Som tur är hade de flesta med sig sina föräldrar. Bästa presenten hittills är spisen ifrån mormor och morfar om Rut själv får bestämma men pappa uppskattar mest träklotsarna ifrån moster Maja och Peter.
Och vi köpte inte någon speciell present till födelsedagen, hon hade inte önskat sig något, men idag drällde vi in på Beli Sport i Arninge och såg en bärstol (Deuter Kid Comfort II) till extrapris. Grattis Rut!
Igår fyllde Rut ett helt år. På bilden öppnar hon present ifrån farfar med stor iver klockan sex på morgonen. Kalaset hålls imorgon och vi hoppas fortfarande på solsken så att vi kan vara utomhus men det ser onekligen dystert ut i prognosen. Att jag skriver det här inlägget först nu speglar min tillvaro hittills ganska väl, mycket energi har gått till Rut som sig bör. Lunchpromenader och besök hos öppna förskolan har varvats med fika, och lekträffar för Ruts del, hos andra pappor. Hittills har det varit en ganska inrutad tillvaro men nu börjar jag dels få kläm på rutinerna och dels äter Rut åter samma mat som vi, då blir livet mycket smidigare.
Vi har fått möjlighet att vara med i en forskningsstudie vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge där man ska följa Ruts viktutveckling. Nu hade vi tur och hamnade inte i kontrollgruppen utan i den grupp där man får coachning av en specialist tre gånger per år. I studien ingår att man en gång per år, tills Rut är fem, tar sig till Huddinge och väger/mäter samt tar blodprov och det var det vi gjorde idag. Dessutom lämnade vi in matdagbok och sov schema för de senaste dagarna (som inte varit helt tipptopp då hon håller på att få sin nionde tand). Jag var orolig över hur det skulle gå att ta blodprov på en så liten ven och när hon dessutom blir orolig och förbannad kanske det blir tufft för sjuksköterskan? Men med hjälp av bedövningssalvan och en kinesisk blåsbubbleeblåsande kvinna i labbrock (doktorand?) gick det riktigt bra!
Inte så lilla Rut fyllar snart ett år så det kanske är dags att få upp en andra bild här. Hon har börjat krypa omkring och utforska världen, än så länge mest i närheten av mamma och pappa men behovet av att hålla koll på små fingrar i närheten av eluttag och dörrspringor har helt klart ökat. Och snart är det min tid att vara föräldraledig, 120 dagar mellan mitten av april och inskolningen på dagis i augusti.
Rut har börjat äta lite själv. Mest smörgås, kiwi och apelsin men hon dricker inte vällingen själv än och det är nog den mysigaste tiden på dygnet. Hon sover oftast bra på nätterna men inte alltid på dagarna som hon kanske behöver. Det finns så mycket att upptäcka nu när hon kan krypa antar jag?
Efter att ha tittat på en bil privat, och dissat den på grund av för högt pris i förhållande till bilens skick (men jag provkörde den ändå för att ha någon referens), åkte vi till Mikael Mattinson i Näsbypark. Där väntade vår bil på oss. Efter att ha provkört bilen och pratat med säljaren, som bor i samma område som oss, bestämde vi oss för att köpa bilen. Så nu har vi bil, en Volvo V70 ljusgrå á 2001 års modell och priset landade på 65000kr. Försäkringen tecknar vi hos Volvia för strax under 5000kr/år.
Idag för första gången upplevda jag att det var riktigt svårt att lugna Rut. Hon var var helt tossig och ville inte ta nappen alls. Det hade säkert en viss inverkan att jag var trött och hungrig efter en dag på jobbet. Efter ett ha ammats och burits på lugnade hon sig till slut så pass att hon kunde somna, hon var övertrött.
